Nu är det bara en månad kvar tills jag äntligen får återse Israel...
Jag har tänkt att försöka blogga lite under min tid i Israel den här sommaren. Om någon hittar hit, så välkommen. Om ingen hittar hit så kommer det ändå att vara skönt att ha en liten dagbok.
En sommar i Israel är något varje människa har rätt att uppleva. Jag var i landet förra sommaren och det blev den bästa upplevelsen i mitt liv. Så otroligt många olika kulturer, tankar och fantastiska platser. Såna underbara människor!
Jag ska först delta i Sar el - Tre veckor som volontär på en militärbas. Man jobbar sju till åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Arbetsuppgifterna varierar stort - det kan handla om vikning av fallskärmar, kökstjänst, målning, rengöring m.m. På kvällarna ordnar ledarna lite verksamhet som kan bestå i diskussioner och föreläsningar om kultur och historia m.m. På helgen ordnas utflykter till t.ex Jerusalem och Masada.
Genom att arbeta som frivillig på en militärbas bidrar man till Israels ekonomi, eftersom man då gör det arbete som annars skulle kräva inkallelse av reservister som nu slipper lämna sina arbeten. Dessutom stärker det förstås moralen hos soldaterna att se att utlänningar faktiskt betalar (flygbiljetten alltså) för att komma till deras bas och arbeta.
Därefter blir det kibbutz, som jag frivilligarbetade på förra sommaren också. Detta är något alla unga människor bör få uppleva. Man träffar så otroligt många härliga människor och får så många underbara kompisar. Arbetet är OK, själv fick jag jobba på en fabrik (väldigt clean och fräsch) och där jobbade de flesta andra volontärer också. Andra arbetsplatser för oss volontärer fanns i köket, på kibbutzens egna zoo och som volontärledarens hjälpreda. På andra kibbutzer brukar man också kunna arbeta på dagiset och i tvätteriet. På fritiden hänger man vid poolen eller puben, eller reser runt i landet eller bara softar i ulpan, som området där volontärbostäderna ligger heter.
Bara en månad kvar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Lycka till med Sar-El och hoppas du får en toppensommar.
Jag ser fram emot ditt fortsatta bloggande.
Jag kommer följa din blogg!
Ska själv till Israel i sommar för att läsa på Hebrew Univeristy...
En annan fördel med att hjälpa till på militärbaser är att man kan signera bomber. :)
Tänk vad härligt att veta att det sista araberna får se är "From Sanna with love" + en davidstjärna innan deras hus jämnas med marken.
Man måste snacka lite med befälen för att få måla på bomberna eftersom dom hålls utom räckhåll för civila, men dom nekar ingen det nöjet.
Och sen kan du ju tänka på att dom har råd att bygga fler bomber eftersom du jobbar gratis. :D
Tja, med tanke på hur det kändes förra sommarn med raketbeskjutningen och allt så hade jag nog gärna signerat en bunkerbuster eller två då. Min insats i Andra Libanonkriget bestod i välkomna hem soldaterna från sin tjänstgöring uppe i norr på en stora festen som hölls på grannkibbutzen. Those were the days...
Men jag hoppas verkligen att det inte blir nåt krig i år, även om det finns prognoser om det.
Mm, man kan ju alltid hoppas att du får en nyårsraket i huvudet. :)
Häftig du är som önskar döden åt människor utan att våga uppge ditt riktiga namn. Stick om du inte har nåt trevligt att säga.
Häftig som få, och jävligt otrevlig. ;)
Men mitt namn ser du ovanför mitt inlägg...
Ja, säkert.
Hej Sanna, du verkar definitivt ha huvudet på skaft och jag kommer att följa din blogg med stort intresse. ... antar att du är där nere nu?
Skicka en kommentar